Den 12 februari är ett datum som kommer att fastna i mitt minne föralltid.
Jag satt på kvällen, tillsammans med min sambo, och tittade på Popcirkus i SVT.
Som brukligt så kommenterar jag de olika musikerna och låtarna, hur de är arrangerade och om sångaren är bra eller dåligt (till min sambos stora glädje.... not)
Jag brukar alltid ha en åsikt eller en känlsa när jag hör en låt, musiker eller ett band. Det kan vara glädje, ilska, beundran eller förtvivlan, kan till och med gråta när en låt är så förbannat genomtänkt och arrangerad.
Men den här gången kommer det in en artist som heter Jenny Wilson och min sambo frågar mig vad jag tycker, jag sitter med öppen mun och känner ................ ingenting. Hennes sång, musik, närvaro, uppträdande, arrangemang var absolut ingenting. Jag har aldrig i mitt liv tidigare upplevt Ingenting av en artist. Jag blev rädd och tänkte att jag kanske har förlorat mina känslor för musik föralltid! Hur kan man som artist skapa musik som är "ingenting"! Till råga på allt så säger herr Luuk att hon är en hyllad artist! Jag undrar om det bara är jag som anser att Jenny Wilsons musik är "ingenting"? Snälla svara mig då och tala om vad ni får för känslor av hennes musik. Jag önskar ingen musiker i världen, inklusive Jenny Wilson, att ge mig en känsla av Ingenting.